Räkneexempel: Samla lån på 200 000 kr — vad blir månadskostnaden?

200 000 kr är en vanlig storlek på ett samlingslån i Sverige 2026 — ungefär tillräckligt för att täcka två dyra kreditkort, en kontokredit och ett mindre blancolån. Men när du ska räkna på vad det faktiskt innebär månad för månad är det lätt att gå vilse i räntor, löptider och avgifter. Den här guiden gör matematiken åt dig — och visar skillnaden mellan att fortsätta släpa på dyra krediter och att konsolidera dem till ett lån med vettig ränta.

Alla siffror nedan räknas med annuitetsformeln, den standardmodell som svenska banker använder för blancolån. Effektiv ränta i exemplen inkluderar en genomsnittlig uppläggningsavgift på 395 kr och en månatlig aviavgift på 35 kr — lite beroende på bank kan detta variera, men det är ett rimligt utgångsläge.

Vad blir månadskostnaden för 200 000 kr över olika löptider?

Tabellen nedan visar månadskostnad och totalkostnad för ett samlingslån på 200 000 kr vid 7 % effektiv ränta, för fem olika löptider. Notera att månadskostnaden sjunker dramatiskt när du förlänger löptiden — men totalkostnaden ökar eftersom du betalar ränta under längre tid.

Ser du skillnaden? Mellan 3 och 12 år ökar totalkostnaden med mer än 70 000 kr — en rejäl prislapp för bekvämligheten av en lägre månadsbetalning. Det betyder inte att kort löptid alltid är rätt val; i verkligheten måste månadskostnaden passa in i din budget så att du inte riskerar att missa betalningar. En månadskostnad du kan bära utan stress är alltid bättre än en teoretiskt billigare kort löptid som hotar kassaflödet.

En vanlig sweet spot för samlingslån på 200 000 kr är 7 år. Den löptiden ger en månadskostnad runt 3 000 kr som ryms i de flesta hushållsbudgetar, samtidigt som räntekostnaden hålls under 55 000 kr totalt. Finansinspektionen rekommenderar i allmänhet att man inte sträcker ut konsumentkrediter längre än nödvändigt — just för att minimera den totala räntekostnaden.

Räkneexempel: Från blandade krediter till samlingslån

Säg att du har fyra krediter som tillsammans uppgår till 200 000 kr: ett gammalt blancolån på 70 000 kr till 9 %, en kontokredit på 40 000 kr till 15 %, kreditkortsskulder på 60 000 kr till 19 % och ett snabblån på 30 000 kr till 24 %. Vägd genomsnittsränta blir cirka 14,3 %. Det här är en helt realistisk situation för en svensk som har tappat överblicken — och inte alls ett extremfall.

Vid 14 % effektiv ränta kostar 200 000 kr dig runt 4 650 kr per månad över 7 år, med en total räntekostnad på cirka 191 000 kr. Du betalar alltså nästan lika mycket i ränta som själva lånebeloppet. Över hela löptiden landar totalkostnaden på 391 000 kr — pengar som försvinner rakt ut ur din ekonomi utan att du äger någonting mer i slutet än du gjorde i början.

Byter du ut hela det här paketet mot ett samlingslån på 200 000 kr till 7 % effektiv ränta över samma 7 år hamnar du på 3 020 kr per månad och en total räntekostnad på cirka 53 700 kr. Det är en minskning på 1 630 kr per månad och en total besparing på cirka 137 000 kr över lånets löptid. Du behåller samma slutdatum, men du har plötsligt en tredjedel av räntekostnaden kvar att betala.

Det här är förstås ett optimistiskt scenario — du får inte automatiskt 7 % bara för att du ansöker. Men även om din nya ränta landar på 9 % hamnar du på cirka 3 220 kr per månad och sparar fortfarande runt 1 430 kr per månad jämfört med de blandade krediterna. Matematiken pekar nästan alltid åt samma håll när utgångsläget är dyra konsumentkrediter.

Vad påverkar din effektiva ränta för 200 000 kr?

Räntan på 200 000 kr är inte en fast siffra — den sätts individuellt efter banken gjort sin kreditprövning. Men det finns fyra faktorer som styr var du landar i bankens räntespann, och de går att påverka.

1. Kreditbetyg och historik. Den största enskilda faktorn. En låntagare med kreditbetyg 70+ hos UC, stabil inkomst och inga betalningsanmärkningar hamnar i regel i den lägre änden av räntespannet — ofta 6-8 % effektiv ränta för 200 000 kr. En låntagare med betalningsanmärkningar eller lägre betyg hamnar i övre delen, 10-14 %, eller får avslag helt.

2. Skuldkvot och KALP. Finansinspektionen kräver att banker beräknar din kvar-att-leva-på efter alla fasta utgifter. Har du hög befintlig skuldkvot — till exempel ett stort bolån — krymps ditt utrymme och banken kan sätta en högre ränta som riskpremie. Ju mer utrymme du har i KALP, desto bättre ränta.

3. Löptid. Längre löptid innebär större risk för banken eftersom marknaden kan röra sig mer. Skillnaden mellan en 5- och en 12-årig löptid för samma låntagare är ofta 0,3-0,8 procentenheter. Det är sällan värt att förlänga löptiden enbart för räntans skull.

4. Antal jämförda banker. Det här är den faktor som få pratar om. Den effektiva räntan du får beror direkt på hur många banker du jämför. En enda direktansökan ger dig ett enda erbjudande. En mäklaransökan via Lendo, Zmarta eller Novofinans ger dig 5-15 erbjudanden från Bank Norwegian, Marginalen, Nordax, Ikano, Resurs och Collector — och banken med lägst ränta för just din profil kan mycket väl vara en du aldrig skulle ha kontaktat själv.

Hur du jämför erbjudanden för 200 000 kr

När du får flera erbjudanden på 200 000 kr från olika banker är det lätt att titta på den nominella räntan och välja efter den — men det är fel. Den effektiva räntan är den enda siffra som är jämförbar mellan banker, eftersom den innehåller alla avgifter. Två banker kan ha exakt samma nominella ränta på 6,9 % men en har 0 kr uppläggningsavgift och 0 kr aviavgift, den andra har 495 kr uppläggning och 45 kr per avi — då kan den effektiva räntan skilja 0,5 procentenheter.

Jämför också totalkostnaden för hela lånet. Två erbjudanden med olika löptid är inte direkt jämförbara — en lägre månadskostnad kan dölja en betydligt högre totalkostnad. Räkna månadskostnad × antal månader och subtrahera lånebeloppet så får du den totala räntekostnaden, siffran som faktiskt säger något om vad lånet kostar dig.

Kolla också amorteringsplanen. Vissa banker erbjuder annuitetslån (fast månadsbelopp), andra rak amortering (krympande månadsbelopp). Annuitet är vanligast på samlingslån och ger förutsägbar månadsbudget. Rak amortering ger lägre total räntekostnad men tungt i början — välj det bara om din ekonomi tål de högre första åren.

Slutligen: kontrollera om lånet kan lösas i förtid utan straff. De flesta blancolån går att lösa när som helst enligt Konsumentkreditlagen, men om du planerar att betala av tidigt är det värt att läsa det finstilta. Har du ett bundet-ränte-lån kan det finnas en ränteskillnadsersättning. Rörliga blancolån är nästan alltid kostnadsfria att lösa.