När lönar det sig att samla lån? Räkneexempel 2026

Frågan om samlingslån lönar sig är inte en åsiktsfråga utan en räknefråga. Du jämför två tal: vad du betalar i ränta idag mot vad du skulle betala om alla dina lån vore ett enda. Om det första talet är högre lönar det sig att samla. Punkt slut. Det som kan kännas komplicerat är bara att komma åt rätt siffror — och att sätta in dem i en jämförelse som är ärlig på effektiv ränta, inte nominell.

I den här artikeln går vi igenom sex konkreta livssituationer från den svenska marknaden 2026, räknar igenom ett exempel på 200 000 kr i blandad skuld där räntan transformeras från 14 % till 7 %, och visar dig den enkla formel du kan använda för att avgöra din egen situation på fem minuter. Allt med utgångspunkt i hur svenska banker som Lendify, Marginalen, Bank Norwegian och Nordax prissätter lån idag.

Tre situationer där samling alltid lönar sig

1. Du har fyra eller fler krediter. När du har spridit dina skulder över fyra eller fler långivare är räntorna oftast olika och åtminstone en eller två av dem ligger i den dyra änden. En sammanslagning ger dig dels en lägre vägd ränta, dels stora administrativa fördelar — en månadskostnad istället för fyra och en enda inloggning för att se hela din skuld. Det här är det klassiska samlingsfallet.

2. Du har minst en kreditkortsskuld eller snabblån. Kreditkort i Sverige ligger typiskt på 15–25 % effektiv ränta, snabblån ofta ännu högre. Banker som Lendify, Bank Norwegian och Marginalen prissätter blancolån i spannet 6–13 %. Att ersätta en kortskuld på 21 % med ett samlingslån på 8 % halverar mer än din räntekostnad — och fungerar oavsett om du bara har två krediter totalt.

3. Du tog dina nuvarande lån för mer än två år sedan. Räntorna i Sverige har rört sig snabbt de senaste åren. Ett blancolån som var bra prissatt 2023 kan vara dyrt jämfört med vad nya kunder erbjuds 2026. Om dina lån är gamla, gör en jämförelse — chansen är hög att du sitter på ett räntegap som är värt att stänga.

Tre situationer där det INTE lönar sig

1. Alla dina nuvarande räntor är under 9 %. Om dina krediter alla redan ligger i det lägre spannet finns det inte mycket att vinna på att samla. Ett samlingslån från en bank ger dig sällan väsentligt under 6,5 % i den svenska marknaden 2026 — så besparingen blir minimal och tappas oftast i aviavgifter och administration. Här är rätt strategi att amortera snabbare istället för att flytta lånen.

2. Du har bolån i mixen. Bolån har en helt annan ränta (typiskt 3–5 %) eftersom de är säkrade i bostaden. Att samla ett bolån med blancolån fungerar inte — ditt bolån måste hanteras separat. Ett samlingslån på blancosidan kan fortfarande vara rätt om du har dyra konsumtionskrediter, men låt bolånet vara ifred.

3. Du har stora ränteskillnads­ersättningar på bundna lån. Om dina nuvarande lån är bundna och du löser dem i förtid kan banken ta ut en ränteskillnadsersättning. Den är reglerad i Konsumentkreditlagen och måste vara skälig, men kan fortfarande vara hög nog att radera din besparing om bindningstiden har lång tid kvar. Räkna alltid först.

Räkneexempel: 200 000 kr i blandad skuld

Anta att du har följande situation: ett blancolån på 100 000 kr till 12 % effektiv ränta, ett kreditkort med 50 000 kr till 21 % och ett snabblån på 50 000 kr till 18 %. Total skuld: 200 000 kr. Vägd genomsnittsränta: cirka 15,75 %.

Per år betalar du i räntor cirka 31 500 kr. Det är pengar som inte gör annat än att hålla dina nuvarande lån vid liv — de minskar inte din skuld med en krona, de är ren kostnad för att låna.

Du ansöker om ett samlingslån via en låneförmedlare. Du har fast inkomst, ingen betalningsanmärkning och en hyfsad kreditvärdighet. Du får två konkreta erbjudanden: 200 000 kr till 7,9 % från Lendify och 200 000 kr till 8,4 % från Marginalen. Du tar det första.

Med 7,9 % effektiv ränta blir din nya årliga räntekostnad cirka 15 800 kr. Skillnaden är 15 700 kr per år, eller ungefär 1 300 kr per månad i ren ränteminskning. Lägg därtill att du nu bara har en månadsfaktura istället för tre, och du har stängt två kreditkort som annars skulle ha frestat dig till nya köp.

Över en löptid på sju år är skillnaden cirka 110 000 kr i totalkostnad — alltså mer än halva ursprungsskulden i ren ränta som du slipper betala. Det är inte ovanligt. Det är vad som händer när du går från en vägd ränta på 15 % till en ny på 8 %.

Hur du räknar själv på din egen situation

Det finns inga magiska kalkylatorer som behövs — bara fyra steg.

1. Lista alla aktiva krediter. Skriv upp varje lån, kortskuld och kontokredit du har. För varje rad: kvarvarande skuld i kronor och effektiv ränta i procent (står på lånebeskedet, kontoutdraget eller på din internetbank).
2. Räkna ihop dina årliga räntekostnader. Multiplicera varje rads skuld med dess effektiva ränta. Lägg ihop. Resultatet är din nuvarande årliga räntekostnad.
3. Ta din totala skuld och multiplicera med 8 %. Det är en realistisk uppskattning för en konsument med vanlig kreditvärdighet i den svenska marknaden 2026. Resultatet är vad du sannolikt skulle betala årligen i ränta efter en samling.
4. Jämför. Om det andra talet är minst 4 000 kr per år lägre än det första — gör det. Annars vänta och amortera. Det är hela kalkylen.

Det finns en sista nyans: räkna också med att du kan välja löptid när du samlar. Om du sätter en löptid som matchar ditt nuvarande genomsnitt (typiskt 5–8 år) blir jämförelsen rättvisande. Sätter du en mycket längre löptid bara för att få ner månadsbeloppet betalar du mer ränta totalt — även om varje månad är billigare.