Hur mycket kan jag låna baserat på min inkomst?

Tumregeln "max fem gånger årsbruttoinkomsten minus skulder" är en bekväm snabbkalkyl som fungerar ungefär rätt för bolån, där säkerheten i fastigheten gör att bankerna kan acceptera högre belåning. För privatlån — som är oäkrade och alltså helt bygger på bankens förtroende för din framtida återbetalningsförmåga — är tumregeln i grunden missvisande. En person med 360 000 kr i årsbruttoinkomst hamnar enligt tumregeln på 1,8 miljoner i lånbart utrymme, men i praktiken är det ovanligt att samma person beviljas mer än 300 000–500 000 kr i oäkrat privatlån.

Skillnaden beror på två saker. För det första: marknaden sätter ett praktiskt maxtak på privatlån som ligger runt 500 000–600 000 kr hos nästan alla svenska långivare, oavsett hur hög inkomsten är. Är du ute efter mer än så behöver du typiskt söka ett bolån, en bostadstilläggslösning eller en separat kreditprodukt. För det andra: KALP-beräkningen tar hänsyn till hela ditt hushålls kostnadsbild, inte bara till bruttoinkomsten. Har du redan ett bolån, bilkrediter, kreditkortsskulder eller barn som innebär ökade levnadskostnader äts det teoretiska utrymmet snabbt upp.

Det är därför två personer med exakt samma inkomst kan få helt olika besked från samma bank. Den ena med låga fasta kostnader och ingen befintlig skuld beviljas ett betydande lån, medan den andra med hög hyra och några mindre krediter kan få ett starkt nedskalat erbjudande eller till och med avslag.

KALP — "Kvar Att Leva På" — är den metod svenska långivare enligt Finansinspektionens vägledning ska använda för att bedöma återbetalningsförmåga på ett ansvarsfullt sätt. Beräkningen går i korthet ut på att man drar av alla dina kända och estimerade fasta utgifter från din nettoinkomst och kontrollerar att det som blir kvar räcker till Konsumentverkets schablonbelopp för levnadskostnader, plus en marginal som klarar stresstester som oförutsedda händelser och en räntehöjning.

I kalkylen ingår boende (hyra eller drift plus ränta på bolån), befintliga lån och krediter, arbetsresor, barnomsorg, underhållsstöd, eventuella skatter utöver preliminärskatten och så vidare. På intäktssidan räknas lön, pension, barnbidrag och liknande stabil inkomst. Det som återstår efter fasta utgifter ska räcka till en schablon som Konsumentverket publicerar varje år — grundbehov för vuxen, hushållsgemensamma kostnader, barn i olika åldrar — med en buffert ovanpå.

Bankens interna KALP-modell lägger ofta på ytterligare konservatism i form av en räntestresstest (man räknar på en högre ränta än den som faktiskt erbjuds) och en krav på viss marginal över schablonnivån. När du själv vill uppskatta ditt lånbara belopp: börja med nettoinkomsten, dra av alla kända månadskostnader, jämför med Konsumentverkets aktuella schablon för din hushållstyp, och anta att banken kräver minst några tusen kronor i marginal. Det ger en mer realistisk bild än tumregeln på 5x årsinkomsten. Se även den relaterade frågan om lägsta inkomsttröskel.