Lån vid föräldraledighet

Det som räddar många ansökningar under föräldraledigheten är att långivarna i regel räknar hushållets samlade inkomst, inte bara din egen. Har du en sambo eller make/maka som arbetar under tiden du är hemma lägger bedömningen ihop era inkomster innan den avgör hur stor månadskostnad hushållet klarar. Det betyder att en ansökan från en föräldraledig förälder med en arbetande partner ofta går igenom utan problem även på anständigt stora belopp, medan en ensamstående förälder på föräldrapenning möter en betydligt smalare marknad. Skillnaden är inte en fråga om diskriminering utan om matematik i KALP-modellen: två inkomster bär mer lån än en.

Den här sidan beskriver hur föräldrapenningen räknas, vad som händer vid VAB-dagar och tilläggsbelopp, när det är klokt att vänta med ansökan tills efter föräldraledigheten, och ett konkret räkneexempel på en hushållsansökan mitt under ledigheten. Oavsett vilken situation du är i ska du känna dig trygg med att föräldraledighet inte i sig är ett skäl för banken att säga nej — det är andra faktorer, framför allt hushållsinkomsten och skuldkvoten, som avgör utfallet.

Ja, i de flesta fall räknas föräldrapenning som inkomst i långivarens KALP-modell, men ofta schablonmässigt och inte alltid till hela det belopp som faktiskt betalas ut. Det första att förstå är att föräldrapenningen består av olika delar: sjukpenninggrundande belopp (SGI-baserat), lägstanivådagar och eventuellt kollektivavtalat tillägg från arbetsgivaren. Långivaren bedömer helheten men tyngden ligger nästan alltid på SGI-baserade dagar, som är den största och mest förutsebara komponenten. Lägstanivådagar — där ersättningen är cirka 250 kr per dag oavsett tidigare inkomst — räknas in men väger lättare eftersom nivån är låg och tidsbegränsad.

Det andra att förstå är att nästan alla långivare räknar föräldrapenningen netto efter skatt när de sätter den mot dina utgifter. Det gör att bedömningsunderlaget ofta blir lägre än vad en lönespec från tiden före ledigheten visade, även om du ligger på högsta dagersättningen. För en inkomst över taket (för 2026 landar taket på ungefär 543 000 kr per år, alltså cirka 45 000 kr i månaden) sänks räkneunderlaget ytterligare eftersom föräldrapenningen inte ersätter den del av lönen som ligger över taket. Det betyder att en person som tjänade 55 000 kr i månaden före ledigheten kan ha en räknebar inkomst runt 29 000 kr netto under föräldraledigheten efter att alla avdrag gjorts — en märkbar sänkning som direkt påverkar KALP-marginalen.

Det tredje att förstå är att olika långivare viktar föräldrapenningen olika i KALP-modellen, och skillnaden kan vara betydande. Några långivare räknar föräldrapenningen en-till-en mot nettobeloppet som Försäkringskassan betalar ut — alltså hela ersättningen räknas som räknebar inkomst i samma mening som lön. Andra långivare applicerar en schablondiskontering, typiskt 20 procent, så att endast 80 procent av föräldrapenningen räknas med i den räknebara inkomsten; logiken är att föräldrapenningen är tidsbegränsad och därmed mindre "tung" än en fast lön över lånets löptid. Ett tredje bedömningssätt, som används av ett par långivare i panelen, är att låta den pre-leave-lön du hade innan ledigheten ligga till grund för bedömningen — förutsatt att du har ett bekräftat datum för återgång till jobbet och lönespecar som visar den tidigare nivån. Den metoden gynnar dig som låg över taket för föräldrapenningen innan ledigheten.

Praktiskt betyder det att samma ansökan kan få olika stora KALP-marginaler hos olika långivare beroende på hur den enskilda bankens modell är kalibrerad, vilket är ännu ett skäl att gå via en broker som testar hela panelen samtidigt. Och oavsett bedömningsmodell ser långivarna gärna stabilitet: en förälder som har några månaders föräldrapenning bakom sig och ett aktivt föräldrapenningavtal framåt är en tryggare profil än en som just har börjat sin ledighet och saknar betalningshistorik på den nya nivån. Om din föräldraledighet är planerad men inte påbörjad är det oftast bättre att vänta med ansökan till efter att du fått in en eller två månader på den nya inkomstnivån så att långivaren kan verifiera att betalningsförmågan är den du säger.

Ett konkret fall visar hur hushållsbedömningen kan se ut i praktiken. Föräldern i exemplet bor i Linköping med sambo och en sju månader gammal bebis. Föräldern är föräldraledig sedan fem månader tillbaka och får 18 500 kr netto per månad i föräldrapenning (baserad på en ordinarie månadslön på ungefär 33 000 kr brutto före ledigheten). Sambon är fast anställd med en månadslön på 28 000 kr brutto, inga egna anmärkningar, ingen skuld till Kronofogden. Hushållet bor i en bostadsrätt med månadskostnad på 7 200 kr inklusive avgift och amortering på befintligt bolån.

Hushållet vill låna 30 000 kr för att ersätta en tvättmaskin som gått sönder och köpa en barnvagn som klarar kommande vintern. Ansökan går via broker med föräldern som huvudsökande och sambon som medsökande. Långivarna läser hushållets samlade inkomst — föräldrapenning plus sambons lön efter skatt — och gör en KALP-beräkning som räknar bort boendekostnad, amortering på bolånet, schablonbelopp för mat och barnkostnader. Marginalen räcker med god säkerhet för en månadskostnad på cirka 960 kr, vilket motsvarar ett lån på 30 000 kr över 36 månader vid 9 % effektiv ränta. Flera långivare returnerar godkännanden i broker-körningen, och hushållet väljer det lägsta budet.

Hade föräldern sökt ensam, utan sambon som medsökande, skulle bilden sett annorlunda ut. Räknebar inkomst hade då varit 18 500 kr netto per månad, och efter schablonbelopp, boendekostnad och amortering hade KALP-marginalen varit klart tunnare. En ensamstående ansökan i samma storlek hade antingen blivit avslagen eller godkänd till högre ränta på grund av tunnare marginal. Det är därför hushållsstrukturen spelar så stor roll för bedömningen av föräldralediga — inte ledigheten i sig, utan frågan om det finns en andra inkomst att räkna med.

Den enskilt viktigaste räknefrågan under föräldraledigheten är hur hushållets samlade KALP-kalkyl faktiskt ställs upp när en av parterna är hemma med barnet. KALP står för "kvar att leva på" och är den marginal som blir kvar när långivaren dragit bort alla löpande fasta utgifter och Konsumentverkets schablonbelopp från den gemensamma nettoinkomsten. Det som är specifikt för hushåll där en vuxen är föräldraledig är att ena inkomsten är tillfälligt lägre, men alla utgifter — bolån, hyra, mat, barnrelaterade kostnader — ligger kvar på eller strax över den nivå de låg på innan ledigheten. Det är därför hushållets struktur, inte ledigheten i sig, som avgör.

Ta ett konkret räkneexempel. Hushållet består av en förälder på föräldrapenning som får 18 500 kr netto per månad (baserat på en ordinarie lön runt 33 000 kr brutto) och en arbetande partner med en nettolön på cirka 22 400 kr (bruttolön 28 000 kr). Tillsammans blir den räknebara hushållsinkomsten 40 900 kr netto per månad. På utgiftssidan räknas boendekostnaden — låt säga en bostadsrätt med 7 200 kr i månaden inklusive amortering på befintligt bolån — plus Konsumentverkets schablon som för ett hushåll med en vuxen, en sambo och ett litet barn 2026 landar på ungefär 11 500 kr sammanlagt för mat, kläder, hygien och småposter. Lägg till barnkostnader som inte fångas i schablonen (cirka 1 500 kr för blöjor, barnvagn-slitage, föreskolemat) och reserverad buffert på 2 000 kr. Kvar att leva på blir då 40 900 − 7 200 − 11 500 − 1 500 − 2 000 = 18 700 kr, och det är ur den marginalen som långivaren avgör hur stor månadsrat hushållet kan bära på ett nytt lån. En månadskostnad på 1 000–1 500 kr (motsvarande 30 000–45 000 kr i lån på 36 månader runt 9 % effektiv ränta) ryms med god säkerhetsmarginal.

Exemplet visar två saker. För det första går räkneövningen ihop utan dramatik så länge hushållet har två inkomster — även när den ena är sänkt till föräldrapenningens nivå. För det andra blir bilden en helt annan för en ensamstående förälder utan partnerinkomst: med 18 500 kr netto som enda inkomst och samma utgiftssida hamnar KALP-marginalen runt 2 300 kr, vilket i praktiken inte räcker till någon månadsrat med den säkerhetsmarginal långivaren kräver. Det är samma KALP-modell som avgör i båda fallen — skillnaden sitter helt i antalet inkomster att räkna med. Det är därför det ofta är mer användbart att se föräldraledigheten som ett hushållsärende än som ett personligt ärende när du ska besluta om och när du ska ansöka.